linn

Jahapp. Imorn åker vi alltså til Finlandia. Hoppas på en mysik tripp, utan sjösjuka, med kärleken avec familj.
Well, var med Martina och Sanne igår innan vi for till Ovanåker. Det var sannerligen en fin förfest vi hade. Men sen så blev det som det brukar bli, inte så kul med andra ord.
Men vi träffade Jens, och det var väl typ där som mina nostalgi-tankar började. Det är många man inte träffar nu, som man inte har träffat sendan man gick ut nian. Som Cornelia. Jag saknar dig tjejen. Om jag saknar någon, så är det verkligen dig.
Sen så är det mycket annat också. Tiden kommer aldirg igen. Det som vi har upplevt kommer inte att upplevas igen. Kollade på värt julspex är om veckan. Och jag skulle gärna känna den känslan jag kände då igen, det var en lycklig känsla, utan problem eller ansvar. Sen kom sommarlovet, och inget blev sig någonsin likt igen. Och efter det så kom gymnasiet, fan vad nytt allt var. En ny kille också, som kom att bli min kärlek. Sen så har det varit den kärleken sedan dess. Och det känns som att det var nyss. Nu skulle jag ha publicerat några skitfina bilder från svunna tider. Men dom kommer senare. 

Btw, så kan man tydligen gå hur långt som helst på några glas vin. haha, det ska ske civiliserat någon gång! Lovar